EOTD

juli 29, 2009

EOTD3 copy

Förändring?

juli 29, 2009

Efter jobbet blev det en runda till Ikano-huset där Robin inhandlade inte mindre än två par jeans. Kan man så kan man.  En annan vågade inte ens köpa trosor på Triumph som varr på 70% rea och kostade 39 kr. Nä här får vi vänta tills sommarlönen rullar in. Nu har vi kommit hem, Robin har varit och handlat lite mat och jag har pelat sönder en grillad kyckling till middagen. Nu sitter gubben och spelar X-box och jag ska nog gå och färga håret faktiskt. Jag har en lite hårfärg över så jag känner att det skulle vara en rolig förändring som inte kostar mig något. Vill ha ett lyft här i livet. Vi hörs sen!

Så jävla roligt

juli 29, 2009

När sonen föddes -05 hade jag redan legat inne en vecka på bb pga att han ville komma alldeles för tidigt. Maken hade varit med hela veckan men på torsdagen skickade jag hem honom för att jobba, 14 mil bort. Såklart så gick vattnet just den dagen, men jag fattade ändå inte riktigt att det var på allvar. BM bad mig ringa honom och det gjorde jag. =)
– Har vattnet gått? Då måste jag ju komma nu!, ropade han i telefonen…
– Ja kanske, eller nä jag vet inte, det kan ju stanna upp också, jag hör av mig senare, sa jag.
BM frågade om jag ringt honom och jag sa såklart att jag gjort det, sen var det inget mer med det på en stund. Efter ett tag frågade hon när jag trodde att han skulle vara framme och jag erkände att han inte ens var på väg. Då slet hon upp telen, gav den till mig och förklarade övertydligt att jag skulle be honom åka NU, om han ville hinna vara med. Det var alltså på allvar! Klockan var då ca 19.30…
Medan jag väntade på honom så kom jag på att man brukar läsa i tidningar vad som händer olika klockslag under förlossningen, och så skulle minsann jag också ha! Så i min ensamhet så låg jag på alla fyra på golvet (hade för ont för att vara nån annan stans) och antecknade på baksidan av ett kvitto. Läkaren som kom in började tokskratta åt mig och förklarade att det vanligtvis var någon annan än föderskan som skrev =)
När maken väl kom kl 21.10 efter en massa strul innefattande 3 bilar, ingen bensin och stängda mackar, så var han rätt stressad och chockad. Han hade varit hem och bytt bil och packat med sig det han tyckte behövdes på förlossningen, dvs 1 liter hårgelé, en flaska whiskey och 6000 kr i kontanter!!! Tack, det behövde jag verkligen!!
Han hann iaf dit till grabben föddes 22.02, jag klarade nästan hela resan alldeles själv och sonen mådde jättebra trots sina 2023 g. =)
/MammaMimi

Länk

Taskig morgon

juli 29, 2009

Ännu en morgon, denna dog stressigare än andra. Vaknade tjugo minuter senare än vanligt, hann inte äta frukost, sprang till bussen. Skulle tränat efter jobb men kan knappt stödja på mitt ben på grund av en smärta i knäet så det får jag nog hoppa över. Istället kanske det blir en sväng till tornby, lite beroende på hur det känns. Efter en helg med snorig förkyld kollega börjar jag dessutom känna av en förkylning. Det är inte mycket som är bra idag.

Nu är klockan snart kvart över sju och jag har jobbat i en timme, bara åtta kvar.

Kvällen

juli 28, 2009

Dagen har passerat, som dom brukar. Eftermiddagen och kvällen ägnades framför TV och mestadels simning och friidrott. Fastnade även framför Hillary Duffs version av Askungen som givetvis slutade lyckligt. Att jag orkar sitta i timmar och kolla, ibland förstår jag inget. Nu ska jag i.a.f krypa ner i sängen hos min prins och kela. Det är ett ljuvligt liv jag lever.

Hörs  i morgon!

Orka…

juli 28, 2009

Hemma men orkar inte skriva.

Hörs sen

ÅRSKRÖNKIKA

juli 28, 2009

Det är idag exakt ett år sen jag påbörjade min bloggresa. Det känns lite overkligt att det så gott som varje dag i ett år står dokumenterat vad jag har gjort, hur jag har känt, och hur jag har mått. Jag var tveksam i början, till att jag skrev så öppet och så personligt. Jag trodde det sa något negativt om mig som person att jag ville uttrycka mig i skrift på detta vis, men idag inser jag att det bara är ytterliggare ett (lite modernare)sätt att uttrycka sig på. Idag börjar jag istället känna att jag kommit över denna våg lite. Jag ångrar inte alls att jag har skrivit eller vad jag har skrivit men känner nog att det kanske räcker snart. Vem vet? Den som lever lär märka.

Vad kan jag säga om året som har gått då? Innehållsrikt, spännande, lyckligt, sorgligt, jobbigt, roligt, lärorikt och antagligen alla andra subjektiv i svenska språket. Jag är dock nöjd med året, jag har vuxit (tyvärr inte på längden) och känner mig mognare än förr. Jag har lärt mig otroligt mycket om mig själv och ser fram emot vad framtiden kan lära mig. Jag har tagit farväl av känslor som har tyngt mig och av människor som har gjort mig olycklig. Jag har tagit beslut baserade på MIG och inte någon annan. Jag har vågat se till mina behov först. Jag har framförallt lärt mig att var andra människor tycker (oavsett om dom låtsas stå mig nära eller inte) verkligen inte rör mig i ryggen. Tidigare har jag trott att jag har definierats av andras människors åsikter om mig. Men jag är inte den andra tycker/vill/önskar att jag var. Jag är den JAG vill vara!

Diskriminering är uttjatat.

juli 28, 2009

Jag sitter och läser DN, grundligt och ordentligt, för att få tiden att gå. Jag noterar ett väldigt stort artikelantal med innehåll relaterat till någon sorts diskriminering. Jag börjar genast fundera på anledningarna bakom detta fenomen och kommer strax fram till min ståndpunkt: modernitet. I min åsikt missbrukas ordet diskriminering i så bred utsträckning att de fall som förtjänar att benämnas som diskriminering hamnar i skymundan. Det nämns i samband med den tragiska branden i Rinkeby. Tydligen är det diskriminering att det inte fanns brandföreskrifter på somaliska i trappuppgången. Så om jag flyttar till somalia så är det deras regerings ansvar att se till att all information som går ut till mig är på svenska? Det är absolut inte mitt ansvar att ta reda på den informationen själv. Jag menar givetvis inte att de omkomna i lägenhetsbranden får skylla sig själva; det var en fruktansvärd olycka och jag känner medlidande med den stackars pappan och bröderna som finns kvar in livet. Men inte är det diskriminering! Vi kan inte skriva all information, på alla språk, överallt. Eller?

Ett annat aktuellt ämne i denna diskussionen blir givetvis pridefestivalen, som jag hävdar endast är en idiotiskt ursäkt för att få springa runt på Stockholms gator iklädda minimala kläder, hållandes i löskukar, torrjucka och grovhångla med varandra. Här pratar vi om att minimera diskriminering mot hbt personer genom att vadå? Bete sig på vis som i min värld inte är accepterat oavsett vem som gör det. Men visst, man får ju inte säga minsta lilla negativa kommentaren mot en bög för då är man homofob och allt vad det kan heta. Än en gång: hbt-personer har samma rättigheter och skyldigheter som alla andra, dom ska behandlas som alla andra. Men det är inte diskriminering för att jag inte vill se två brudar grovhångla på gatan, jag vill inte se någon göra det.

Alla människor tillhör en utsatt grupp, en minioritet i något avseende av livet. Alla står potentiella offer för någon sorts diskriminering. Men allt som drabbar en människa, alla olyckor, alla händelser kan inte kallas diskriminering. Ibland händer saker utan anledning, ibland drabbas människor utan ett underliggande motiv. En homosexuell som blir rånad på tunnelbanan faller inte automatiskt offer för diskriminering mot homosexuella utan kanske ”bara” föll offer för gatuvålet, och det är väl lika illa det?

Ny arbetsvecka

juli 28, 2009

Visarna på klockan pekar på halv sju, mina trötta ögon känner av detta tidiga klockslag. Jag befinner mig på arbetsplatsen, och den första koppen kaffe vilar i mina händer. Det regnar utanför fönstret och jag känner det tryckande vädret i huvudet som pulserar lite lätt. Hoppas koffeinet tar ut sin önskade effekt och jag kommer igång denna dag. Det är arbete fram till två som vanligt och sen en flukt förbi Emmas lägenhet för hämtning av post och vattning av blommor. Jag antar jag kommer sova ett tag efter jobbet men något mer produktivt än så lär inte ske.  Robin jobbar delad tur och anländer inte hem förrän halv nio.

Hörs under dagen!

Zlatan ♥ Barcelona = Sant

juli 27, 2009

Det är inget annat än mäktigt vad som pågår just nu. 75 000 människor väntar på hans intågande på Barcas hemmaplan. En svensk (en skåning till och med) har gått och blivit en av de största inom sin sport. Vi borde vara stolta att han spelar i våra färger vid landskamper.

2686404261

Bild